Högskoleprovets poäng och normering – förstå skillnaden

Råpoäng är antalet rätt. Den normerade poängen placerar resultatet på högskoleprovets skala från 0,0 till 2,0. Det är olika mått och du behöver rätt normeringstabell för just ditt provtillfälle.

Två delar normeras separat

Den verbala och den kvantitativa delen har var sin tabell. Du läser av din råpoäng för respektive del och får två normerade värden. Slutresultatet är medelvärdet av dessa två värden.

Ett rent räkneexempel: om delresultaten redan har normerats till 1,2 och 1,6 blir medelvärdet (1,2 + 1,6) / 2 = 1,4. Exemplet anger inte hur många rätt som krävs för dessa värden.

Varför räcker inte en procentsats?

Normering görs för att resultat från olika prov ska kunna jämföras trots skillnader i svårighet. Du kan därför inte använda en generell regel som ”75 procent rätt är alltid 1,5”. En tabell från ett annat tillfälle kan ge en missvisande jämförelse.

Öppna Studera.nu:s provarkiv, välj tillfälle och kontrollera att frågehäfte, facit och tabeller har samma datum. Summera rätt i rätt del innan du slår upp värdena.

För provet den 18 oktober 2026 anger Studera.nu att normeringstabellerna publiceras den 25 november. Vid vår kontroll den 13 november fanns de alltså ännu inte publicerade. Använd inte en annan termins tabell som ersättning.

Skilj övning från provresultat

Ett resultat hemma blir svårare att jämföra om du har sett frågorna tidigare, använt hjälpmedel eller lagt till tid. Anteckna sådant i felloggen. Även när du följer provförhållanden är det ett övningsresultat, inte ett registrerat officiellt resultat.

Använd kortquizet för att upptäcka möjliga träningsbehov och hela äldre prov för en bredare uppföljning. Mät gärna färre återkommande fel och bättre metodval i stället för att försöka räkna om varje kort pass till HP-poäng.